All I want for christmas – is you!

(Detta inlägg är delvis sponsrat)

December och vintertid, det går mot jul och mys. Och lite mer jobb förstås, men julen och en lugnare period nalkas onekligen, lite längre fram i månaden. En stor skopa av just lugn och tid tillsammans med nära och kära är det jag önskar mest, men det är klart att man inte kan låta bli att snegla på sådant man kan önska sig av tomten också…

Vackra ljusstakar

Som den här vackra, hängande ljusstaken som syns lite här och var. Denna kommer från Hemtex och kostar 99:-. Så fint med cirkelformen omkring ett enkelt, vitt ljus.

Retro julprydnader

Jag har alltid haft en speciell förkärlek till äldre juldekorationer. Här är några godingar som fanns på Tradera just nu. Känns bra att kunna återanvända och handla begagnat, dessutom har ju prylar som dessa extra mycket charm jämfört med de nyproducerade!

Funktionella och snygga skor till vinterpromenaden

Kallt och mörkt – ja. Men bland det bästa som finns är väl ändå att spendera tid utomhus, bara man har rätt kläder. Och vad vore då inte bättre än att ha ett par rejäla vandringskängor som dessutom är snygga? Dessa finns att köpa hos Engelbert Strauss här. Vindtäta, vattentåliga och ventilerande. En fin detalj är att man får med två par skosnören – ett matchande par, och ett par med en kontrasterande färg.

Mjuka och sköna fårfällar.

Något som kommer till användning både inne och ute är ju fårfällar. Dom är svåra att inte vilja ha för många av. Finns i olika färger och går att placera nästan varsomhelst i hemmet för mysigaste, mysigast känsla. Nedanför sängen, i soffan, på stolen vid matsalsbordet… Här hittar du skinnet på bilden som kommer från gotlamm.se.

Och på en fäll skulle jag kunna tänka mig att ligga och bläddra i en inspirerande matbok, som Karoline Jönssons Det gröna skafferiet. Vill gärna fortsätta min mission med att införa mer grön mat hemma, även om det möter visst motstånd bland barnen emellanåt. Men än ger jag inte upp 🙂

Med hopp om en lugn och fridsam jul!

Sara

Annonser

När man tappar en rödbeta i ett vattenglas…

…så kan man upptäcka något alldeles superfint. Lilja tappade en inlagd rödbetsskiva i sitt glas med vatten och vattnet fick snabbt en fantastiskt fin rosa färg, rosalila! Men vattnet tog ingen smak direkt. Så här är ett tips om man vill bjuda på ett vackert rosa vatten, doppa en rödbeta från en burk i. Pimpa upp med hallon eller något annat bär- eller fruktbit!

Alltså, jag tycker färgen är så himla fin!! Men man kanske blir förvånad när det inte smakar saft!? Eller vad tror ni. Kolla in kulören, så happy rosa!

Alfabetsposter i ett bedårande barnrum.

Så roligt att se min alfabetsposter på plats i ett mysigt, litet barnrum. Detta är hemma hos min barndomsvän, ett foto från hennes fantastiska hus på Hölö, som nu faktiskt är till salu.

Foto: Edvard Lenander/ Esoft, Fastighetsbyrån

Beskåda fler vackra bilder från huset och köp det här!

Är du sugen att köpa min affisch med bokstäver, så kan du köpa den här.

Min eftermiddag i Stockholm, fredagen den 7 april 2017

Det är fredag, vid lunchtid och utvecklingssamtal i Kristofferskolan för Embla, det sista för grundskolan. Efter mötet ska Embla stanna kvar en stund i skolan med sina kompisar och jag säger hej då och vänder om för att gå. Då ropar 15-åringen: ”Mamma, kram!”. Blir glatt överraskad, vänder mig om och får en kram av min älskade tonåring. Sen går jag.

Åker till Bromma Blocks en sväng. Jag har lite ledig tid nu innan massagen kl 16.15 inne i stan. Har besvär med axeln. Det har varit en rolig vecka på jobbet, solen skiner, jag är lite trött. På väg ifrån Bromma Blocks, vid övergångsstället och myllret av vägar, frågar en kvinna mig om jag vet hur man tar sig in till stan. Hon ska åka till Sigtuna. Det är svårt att peka var tvärbanestationen ligger, så jag säger att hon kan följa mig, eftersom jag också ska in mot stan. Hon går lite bredvid mig och frågar om jag bor här i stan, jag säger ja. Hon berättar att hon sökt ett jobb på flygplatsen i Bromma, som planerare för schemaläggning av piloter, att hennes man körde henne hit, men nu ska hon ta sig hem själv. Hon berättar att hon har erfarenhet från yrket i hennes hemland och berättar att hon är kallad på tre intervjuer för liknande tjänster, bland annat på Arlanda också. Jag blir glad för hennes skull och önskar att hon ska få något av jobben hon sökt. Hon berättar att hon tycker om Sverige, att alla är så snälla här och att man får chanser. Jag blir glad och vi fortsätter småprata. Hon är fint sminkad och snyggt klädd. På tvärbanan hamnar vi inte bredvid varandra. Hon verkar osäker på vägen så när vi närmar oss slutstation så går jag fram och säger jag till henne att här är Alvik och du ska byta till tunnelbana. Vi hamnar bredvid varandra igen på väg till t-banan. Hon säger att hon har blivit förkyld och konstaterar att det är kallt i Sverige. I Jordanien är det vår nu och mellan 22-25 grader. Hon berättar att hon klätt av sig ytterkläderna för snabbt när solen visar sig här, men då blir hon förkyld.

Jag går lite före henne, men väl på tunnelbanan in till stan så ser jag att hon hamnat bredvid mig igen. Hon pratar med sin man i telefon, hör lösryckt att hon berättar lite om intervjun och att hon är på väg hem nu. Samtidigt undrar jag var jag ska gå av. Jag har drygt en timma kvar till massagen, klockan är 14.40. Ska jag gå av i Odenplan och sitta i solen? Jag skulle behöva köpa några pennor. Kanske åka till Kreatima på Kungsgatan, köpa pennor och sedan promenera upp till Observatoriegatan. Det gör jag. Hötorget närmar sig, jag säger till kvinnan som fortfarande verkar vilsen att nästa station ska du gå av, det är Centralen. Jag önskar henne igen stort lycka till, att jag hoppas hon ska få jobbet. Hon tackar mig så mycket med ett leende och önskar mig en trevlig eftermiddag.

På Kungsgatan är det som vanligt mycket folk. När jag passerar Drottninggatan fotar en kvinna sin vän, med Drottninggatan, mot Åhléns-hållet, som fond. Hon som blir fotad smajlar upp. Nu är klockan kanske kvart i tre. Jag går in på Kreatima, nästan tomt på folk. Går fram till pennstället och tar mina pennor. Betalar. Kommer ut på Kungsgatan. Hör ljudet av sophämtare som tömmer stora kärl med glas. Två gånger. Reagerar på det höga ljudet, men tänker att det är ju bara glas. Funderar nu på vilken väg jag ska gå. Ska jag ta Drottninggatan upp? Men jag var redan på väg ner mot Vasagatan. Tittar in på en tvärgata och ser Norra Latins vackra huskropp. Det får bli den vägen jag ska gå. Jag flanerar verkligen och njuter av fredagseftermiddagen. Kommer ner på Olof Palmes gata, här förstår jag att något måste ha hänt.

Folk har samlats längre fram, på Drottninggatan. Förvirrade personer står på gatan och tittar fram och tillbaka. Jag närmar mig försiktigt, jag är ändå säkert 50 meter ifrån folksamlingen. Två unga tjejer i 13-årsåldern, med gråt i ögonen kommer gående mot mitt håll. Den ena flickan säger ”Ska vi ringa polisen?”, hennes kompis svarar ”Nej, det är det nog redan folk som gjort.” En kvinna i 20-årsåldern pratar uppjagat i telefon, jag försöker höra vad hon säger. En annan tjej bredvid mig frågar henne vad det är som har hänt. Hon med telefonen säger ”Det var en lastbil, den körde bara upp mot trottoaren. Det var en liten flicka, jag såg henne stå på andra sidan gatan och hennes pappa låg på gatan. Det hände för en minut sen!” Stämningen blir minst sagt obehaglig. Inom några minuter hörs helikopterljud och polissirener. En brandbil har kört upp på gatan. Jag vänder om går ner mot Norra Latin igen. Känner en klump i halsen. Ringer Stefan, säger att det hänt något i stan. Gråter. Sen fortsätter jag uppåt Upplandsgatan. Kan inte sluta snyfta. Embla. Embla! Embla skulle åka iväg till en kompis efter skolan. Måtte hon inte åkt in till stan och hängt som de gör iband. Blodet rusar ner i fötterna. Får tag på henne, hon är i Bromma, snart hemma hos kompisen. I säkerhet.

En kvinna i 60-årsåldern frågar mig hur det är. Jag säger att jag är chockad för det som nyss hänt, en lastbil har kört på folk. ”Jag vet.” säger hon. ”Jag var inne på Åhléns och någon skrek ”bomb” och alla rusade ut. Det är fruktansvärt.” Jag frågar hur hon mår, hon är också väldigt chockad. Vi skiljs åt.

Hinner inte gå många meter innan en tjej i min ålder på cykel kör upp vid min sida och frågar hur det är med mig. Jag berättar, hon har inte hört. Jag ser hur hon blir tom i blicken. Hon säger att jag ska ta hand om mig, jag säger tack. Går vidare. Stefan sms:ar att jag ska åka hem. Men nu går tydligen inte tunnelbanorna heller. Jag behöver massagen tänker jag, min axel är så stel. Bryter ihop, sätter mig i en busskur och grinar. Två flickor i Emblas ålder går först förbi mig, och kommer sen tillbaka, frågar hur jag mår. Jag berättar varför och frågar sedan hur de mår då jag får höra att de satt på ett café där det hände. Den ena tjejen berättar att de hörde en väldigt kraftig smäll. De satt på övervåningen. En anställd på caféet hade berättat att en lastbil stormat förbi i hög hastighet på gatan utanför. Jag säger att jag är så glad för deras skull att dom mår bra. Dom säger detsamma till mig och går vidare.

Polisbilar hörs och syns nu med jämna mellanrum. Jag kommer in på Naprapathögskolan. Jag är en timma tidig. Receptionisten har precis fått höra om att det hänt något i stan. Efter en stund ringer en efter en till receptionisten som skulle massera den här eftermiddagen och säger att de sitter fast i tunnelbanan. Efter en halvtimma har också min massör ringt och sagt att han sitter fast. Nu säger man att det är skottlossning vid Fridhemsplan. Embla ringer mig och säger ”Åk hem mamma, dö inte bara!”

Fullt med folk på gatorna, alla går, pratar i mobil, skriver meddelanden. Inga bussar går, inga tunnelbanor går. Jag funderar på vilken bro jag ska ta för att komma hem, och undvika stan och Fridhemsplan. Frågar en pappa som promenerar med sin dotter i 11-12-årsåldern, om han vet vilka broar som finns. Han berättar. Jag får höra att dom bor precis här på St Eriksplan. Flickan säger upprymt ”Men min syster är hemma hos en kompis, vid Odenplan, och de såg att de sköt utanför fönstret!”. Jag säger ”Det låter inget bra.” säger hej då och går mot St Eriksbron. Massvis med folk överallt som går som i långa tåg mot olika håll. Sirener. Jag går med raska steg hemåt, över Västerbron där det stinker någon rök, raska steg över Liljeholmsbron. Kommer hem. I säkerhet till familjen.

Jag sörjer att denna skit händer här och på andra ställen. Jag sörjer djupt för de personer som befann sig ännu närmare händelsen och nu har den fastetsad på sina näthinnor. Jag sörjer de som dog och deras nära och kära. Jag sörjer all jävla ohuman skit i världen. Kan vi inte bara leva i fred. Vad är problemet.

Tack för omtanken och medmänskligheten jag fick se idag. Det ger hopp om livet.

Avslutar med min illustration som jag gjorde när terrorattackerna i Paris precis skett. Det finns bara en sak vi behöver. Det är mer kärlek.

Odla ärtor inomhus i väntan på våren.

Är det bara jag som tycker det känns som att ögonen aldrig tycks öppnas ordentligt under dessa grå dagar? Vilken ynnest att det snart blir vår igen, längtar som en galning. Under tiden har jag fastnat för vloggen Skillnadens trädgård, burrar in mig i en filt och flyr in i Sara Bäckmos härliga trädgård, där hon odlar året runt så att det finns frukt och grönt jämt. Så inspirerande!

langtan-illustration

Illustration jag gjort i väntan på våren.

Själv tog jag fram en skopa jord nu, som jag föste ned i en kruka tillsammans med ett gäng torkade ärtor. Det är ju en väldigt tacksam, liten trevlig sak att så inne, ärtan. Det blir en fin grön bladstjälk för salladen eller för att snitsa till toppen på en macka eller maträtt med, dessutom nyttig!

odla-artskott

Jag funderar på hur det går för vår lilla stuga nere vid Kolmården. Än är det för kallt och rått för att åka dit. Och vitlöken! Vi satte vitlök i oktober och mer odlat kommer det bli i vår och sommar, men vi har två rejäla utmaningar: 1. Mördarsniglar i massor (inte dagtid, men nattetid) 2. En oenig familj. Alla tycker inte det är hejbaberiba att vara på landet, tyvärr. Men problem är ju till för att lösas brukar jag tänka. På ett eller annat sätt ska det gå.

odlingsbadd-illustration

Är det inte så här en odlingsbädd ser ut!?

Vi får fokusera på att odla sådant som sniglarna inte tycker smakar gott, detta är något jag googlat på och har lite egen erfarenhet av. Under de en och en halv sommar vi haft huset har vi fått behålla röda vinbär, körsbär och smultron. Rosorna har också fått stå. I år vore det roligt att prova med rabarber och mer lök, gul-, röd- och purjolök (sniglarna gillar visst inte lök och inte rabarber). I Skillnadens trädgård pratar man om en fin spenatsort som heter nyzeeländsk spenat, den skulle jag vilja prova, men undrar om den får stå kvar? Jag får för mig att odlande har en sån potential på vår tomt, som är dränkt i sol hela dagen. Sen hade det varit kul med sallad och örter, men då krävs en liten inhägnad för att hålla sniglarna borta. Här hittade jag en idé med att klämma fast fiberduk på kanterna om pallkrage, för att hålla sniglarna borta, det kanske kan funka?

Nåväl, det var allt för denna gång, nu är det bara att fortsätta längta ett tag till då 🙂

Sensommarpyssel i soffan.

Nu när semestern är över kliar det i fingrarna för att ha något pyssel på gång när middagen är uppäten och disken diskad. Vill egentligen sy ett vimpelspel men det är lite för krångligt att fixa med halvliggandes i soffan (för det är där jag kommer hamna rätt ofta tror jag). Men ett eget broderi ska det få bli! Har blivit så inspirerad av bilder på Pinterest, där man mixar gammeldags blommor med något skoj citat till exempel.

thread-841605_1280

Efter lite googlande ikväll hittade jag en härlig sida, Folklore Company, där man kan knåpa ihop sitt eget broderimönster med valfri text. Jag beställde ett mönster som kommer bestå av en klassisk blomram och i mitten texten Free Wifi ihop med namnet och lösenordet till vårt nätverk, så att gäster lätt kan koppla upp sig på det. Gillar att det är ett modernt budskap ihop med gammal hantverksteknik 🙂 Man kunde beställa både mönstret och trådar och nål och hela klabbet. Smidigt!

Så nu väntar jag bara på min beställning så att jag kan sätta igång med the cross-stitches! Självklart kommer det bilder senare 🙂

cross-stitch-467581_1280

Dagens lilla roliga – att göra egen röd vinbärssaft!

enkel_vinbarssaft_juli

Spenderade säkert en timme i vår vinbärsbuske på landet igår i ljuvlig sommarsol. Två liter röda vinbär i bunken och drömmen om egen röd vinbärssaft blommade upp.

vinbar_kolmarden

Har sett lite olika recept, med olika många ingredienser –  det här var ett av de enklare! Fanns i Underbara Claras (Amelia) blogg och det enda som behövs enligt det utöver bären är socker.

bar_och_ny_saftsil

Köpte ett himla bra hjälpmedel för safttillverkning,  en saftsil för ynka 70:- och lilla saftverkstaden i köket blev ett faktum.

Så här gör man enligt det enkla receptet jag hittade:

koka_bar_saft

Börja med att koka bären (jag hade 2 liter bär) i 5 dl vatten.

jonas_saftsil_enkel_egen_saft

Sila bort bären i till exempel en sån här smart saftsil. Efter detta ska bärsaften kokas med 5 dl socker (jättenyttigt). Efter detta finns förhoppningsvis en hel liter färdig saft! Innan jag hällde upp saften i en rengjord flaska lyfte jag bort skummet som bildats. Akta fingrarna bara! Flaskan blir kanonvarm av den nykokta saften.

fardig_rodvinbarssaft

En liten egen etikett fick det bli också 🙂 Himla roligt och inte så krångligt att göra egen saft om man har tillgång till ett gäng bär alltså.